Precis som en bil så måste även din traverskran skötas om och hanteras på rätt sätt. Detta för att ni skall uppnå den högsta säkerheten och produktiviteten i er arbetsmiljö. Vi har tagit fram denna karta över viktiga hållplatser som ger dig en inblick och guidar dig genom en traverskrans resa från behov till daglig användning.
Klicka på ikonerna för att få mer information
Ett frigångsmått är avståndet från den rörliga maskinen till fasta delar. Det finns en handfull normer och regelverk som beskriver vilka krav som gäller frigångsmått över, under, bredvid och till och med på en lyftanordning. Dessa normer är framtagna för att skydda personer från att hamna i kläm. Allmänna regler för frigångsmått för maskiner går att finna i SS-EN349. Eftersom dessa normer skapar en komplex helhet krävs en specialist inom detta område för att analysera varje fall för sig. Viktigast är att ingen blir skadad.
För att bedöma vilken klassificering en travers skall vara i måste man först veta hur traversen kommer att användas
- DWP (design working period).
Om vi jämför två stycken traverser med lika max laster - 10 ton. Travers 1 kostar 100 000 kr och travers 2 kostar 1 000 000 kr.
Bägge traverser kan endast lyfta max last på 10 ton och ändå kan det vara stora prisskillnader.
Beroende i vilken driftklass travers är i, hur frekvent kommer traversen hanteras och hur ofta kommer max last att lyftas. Det som gör skillnaden mellan travers 1 och 2 är att travers 2 är i högre driftklass och har högre driftkapacitet än vad travers 1 har. Trots att det inte skiljer något i max last mellan dem.
En förutsättning för säker och tillförlitlig drift är att kranbanan uppfyller de krav som ställs i ISO 12488. Temperatur, ökad eller förändrad drift och ålder är några exempel som påverkar kranbanan. Att göra en kranbaneuppmätning är en driftsäkerhetshöjande åtgärd. Innan kranen kommer på plats skall man alltid kontrollera att rälsen och kranbanan uppfyller de krav som en traverskranbana skall göra.
Konecranes RailQ är en avancerad lasermätning av kranbana för att konstatera om den uppfyller kraven i standarden i ISO 12488-1. Den utförs med hjälp av en robotvagn ”robotrail” och analysen ger en aktuell rapport på hur kranbana är. Dokumenterade rekommendationer för optimal och kostnadseffektiva korrigerade åtgärder samt en muntlig genomgång av testresultatet ingår i en RailQ analys.
Tillsammans lägger vi upp hur du som kund skall finansiera din nyinvestering.
En Factory Acceptance Test är något som alltid erbjuds på fabriken då lyftinrättningen är klar och innan den skickas ut till anlägg-ningsägaren/beställaren.
En tydlig checklista där man kontrollerar att produkten är rätt enligt kravspecifikationen. Dokumentet sparas och skickas senare till kund innan det slutgiltiga SAT (Site Acceptance Test) utförs.
Ni erbjuds att vara med när testet görs på er nyinvestering (FAT). Alla våra fabriker runt om i världen har möjligt att ta emot besök och utföra ett FAT test. Under er vistelse får ni se hur vår fabrik ser ut, arbetsprocesserna och rutiner och möta vår personal.
Det kan vara allt ifrån status på leverans, montage dag och eventuella förändringar.
Innan det blir dags för ett montage kommer vi ha regelbunden kontakt och projektmöten. Det kommer vara för att fastställa leveransen och tillsammans komma överens om det exakta montagedatumet. Om det möjligtvis skulle bli eventuella förändringar ser vi, att i mycket god tid kunna informera er som kund.
De personer som vanligtvis är involverade vid montageprojektet är:
För att använda en maskindriven lyftanordning krävs anläggningsägarens skriftliga tillstånd. Tillståndet skall klart definiera vilken ort, anläggning och företag det gäller. Detta skall inte förväxlas med ett kranförarkort som får vid godkänd traversförarutbildning. Tillståndet skall även upplysa om vilka typer av lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som omfattas. I samband med utfärdandet av körtillstånd kontrolleras att föraren i fråga kan uppvisa godkänd kranförarutbildning och uppfyller anläggningsägarens andra kompetenskrav.
Leverantören och beställaren kontrollerar och testar traversen tillsammans så att den uppfyller kravspecifikationen. Detta dokumenteras och signeras av beställaren.
Traversen är på plats och nu skall vi kontrollera och testa att er travers uppfyller er kravspecifikation.
Våra erfarna tekniker har ett SAT protokoll där de enkelt kan följa alla steg som måste inspekteras. Protokollet dokumenteras och vi båda tar ett varsitt exemplar.
Tredjepartskontrollorgan skall vara (i god tid) bokad som kommer för att besiktiga och certifiera traversen.
All dokumentation om traversen och dess funktion skall vara nära till hands. Att utföra en tredjeparts certifiering är ett skall krav enligt AFS 2003:6 & ISO9927-1 innan man får ta traversen i bruk.
Konecranes rekommenderar att vi alltid sammankallar och medverkar vid en tredjepartcertifiering. Om vi kan medverkar vid tredjepartscertifiering kan vi på plats åtgärda uppkommande anmärkningar.
Enligt AFS 2003:6 skall anläggningsägaren kunna uppvisa dokumentation för den besiktningspliktiga traversen. Denna dokumentation skall omfatta bland annat: Besiktningsintyg samt CE-intyg och instruktion för användning och skötsel. Avsaknad av sådan dokumentation är sanktionsbelagt enligt Arbetsmiljöverket.
I samband vid överlämnandet till kund erbjuder vi en ansvarsutbildning där vi tillsammans går igenom vad du som kranägare åligger att sköta, underhålla, hantera för kunna följa arbetsmiljöverkets föreskrifter - AFS 2006:6.Vid överlämnandet skall kund ta emot dokumentation i två exemplar på nyinvesteringen.
Enligt AFS 2006:6 skall varje kranförare ha praktiska och teoretiska kunskaper för att få använda en lyftinrättning. Den vanligaste orsaken till olyckor idag är den mänskliga faktorn vilket i många fall kan härledas till bristande utbildning. Med hjälp av kranförarutbildning försäkrar man sig att de som använder traversen har nödvändiga kunskaper och att man därmed uppfyller Arbetsmiljöverkets krav.
Konecranes traversförarutbildning uppfyller enligt skallkraven i gällande AFS regler. Operatörerna får utbildning i:
Vi vet att haverier med traverser eller telfrar går att undvika med hjälp av daglig kontroll.
Stress, okunskap eller brister i arbetsledning är några av de största orsakerna till att en olycka inträffar på arbetsplatsen.
En olycka med personskada skall inte behöva inträffa.
Enligt AFS 2006:6 skall anläggningsägaren se till att en lyftinrättning kontrolleras dagligen innan den tas i bruk.
Bakgrunden till detta är att mänskliga misstag och uppenbara slitage är den absolut vanligaste orsaken till olyckor. Genom att era kranförare gör detta till en daglig rutin kan de förebygga olyckor och undvika kostsamma driftstörningar. För att lyckas med detta behövs kunskap, journal och ett systematiskt arbetssätt i samarbete med underhåll.
Vi på Konecranes vill göra industrin säker och följa arbetsmiljöverkets föreskrifter och lagar som finns idag. Genom vårt material dagliga kontroll block för lyftinrättningar och lyftredskap följer man sex mycket enkla bilder på vad som skall kontrolleras innan traversen skall börjas hanteras varje dag.
Nedan kan ni beställa era block och klistermärke som hjälper till att komma ihåg att utföra den dagliga kontrollen.
En lyftanordnings konstruktion kräver att tillsyn och service utförs återkommande enligt tillverkarens anvisningar. Utöver detta anger AFS 2006:6 att service skall göras fortlöpande och journalföras. Att utelämna service är den vanligaste orsaken till att traversen stannar. Varje incident är även än säkerhetsrisk. Service gör en travers säker, tillförlitlig och optimerar traversens produktivitet.
En modern kran är idag utrustad med en övervakningsenhet som håller koll på hur kranen används.
En travers som är kopplad till en övervakningsenhet kan man komma åt viktig information direkt i en webbläsare utan att behöva klättra upp på kranen. Det kan vara information som drifttid, starter, överlaster, larm, kvarvarande livslängd m.m. Med denna information kan man i ett tidigt skede identifiera säkerhetsrisker och utbildningsbehov för kranförare, optimera underhåll, planera investeringar och säkra produktiviteten.
Vi vet i realtid hur miljontals lyftanordningar arbetar och presterar. Vi använder denna kunskap dygnet runt för att göra våra kunders verksamhet säkrare och mer produktiv.
Truconnect används via en webbportal och är ett kommunikationssätt mellan en kran och operatör. Travers är utrustad med en övervakningsenhet som vi kallar för Control Pro. Denna enhet håller koll och samlar upp information på hur kranen används. Truconnect är anslutet till Control Pro som gör det möjligt att ha fjärrövervakning.
Truconnect ger dig information om kranens säkerhet, driftstatistik och livslängd. Din kran berättar hur den används och Truconnect ger en trygg planering och användbar information på ett snabbt sätt. Genom att använda sig av detta verktyg kan Truconnect hjälpa dig att förhindra felaktig hantering, operatörsfel och mekaniska fel som eventuellt skulle kunna leda till säkerhetsproblem och möjliga driftstopp i er produktion. Truconnect kan hjälpa till och fatta underhållsbeslut på faktisk data.
Genom vår egna tillverkning och utveckling av reservdelar kan vi hantera alla marknadens fabrikat. Vi håller över 100 000 komponenter i lager för omedelbar leverans.
Enligt AFS 2003:6 skall en lyftanordning som lyfter mer än 500 kg genomgå en återkommande besiktning var 12 månad, uförd av en ackrediterad inspektör.
Utebliven besiktning eller att undanlåta hantering av anmärkningar är sanktionsbelagt enligt Arbetsmiljöverket. Denna besiktning omfattar en visuell kontroll av lyftanordningen som görs för att försäkra att utrustningen uppfyller gällande säkerhetskrav. Detta skall ej förväxlas med service som omfattar underhåll och funktionskontroll av lyftanordningen. Man kan säga att en besiktning ser till att service gjorts väl.
Konecranes rekommenderar servicekunder att vi alltid sammankallar och medverkar vid en tredjepartbesiktning. Om vi kan medverkar vid årlig tredjeparts besiktning kan vi på plats åtgärda lättare eventuellt uppkomna fel. Kranägare står för tredjeparts besiktningskostnader, Konecranes står för samordningen.
En kranägare bör veta vad varje travers kostar att ”äga” och i tid.
Vet du vilka kostnader kranen belastar din verksamhet med? Syftet med Konecranes systematiska uppföljningsarbete är att uppstår ifrån.
Vårt webbaserade underhållssystem, Konecranes Q3, är speciellt utvecklat för att hantera lyftutrustning. Transparens för att analysera dina kostnader och budgetera för framtiden.
En traverslina har utsätts för mycket varierande hantering under sin livslängd. Genom att kontrollera linans inre och yttre skikt för trådbrott medför det att ett linbyte sker efter behov och inte efter en kalender. En RopeQ inspektion är rekommenderat för alla lintraverser och som kan leda till att man hindrar eventuella produktionsbortfall eller olyckor som kan förekomma pga. av linbrott.
Lagstiftningen föreskriver att maskindrivna lin- och kättingtelfrar samt lyftmaskinerierska tas ur drift efter att den teoretiskaanvändningstiden löpt ut. Dock gäller intedet om en generell översyn genomförs. Gör man det, börjar därefter en ny säker driftsperiod (Safe Working Period, SWP). AFS2006:6 / ISO9927-1.
Teoretiskt sätt så har din traverskran vart i drift halva sin livstid nu. För att fortsätta ha en säker kranhantering finns det vissa komponenter där livslängden är slut och behövs bytas ut, man utför då en så kallad GO eller GR General renovering.
Våra produkter som bland annat CRS, CraneQ och RailQ hjälper dig att analyser din travers statusens samt rekommendera framtid åtgärder för att du skall ha en säker och effektiv materialhantering i framtiden.
CRANEQProdukten som genom noggranna krangeometriska mätningar ger ägaren vetenskap vad som skall ses över för att traversen skall fortsätta att gå bra. Exempelvis skulle det kunna vara en mätning på hur traversens hjulvinklar är slitna och hur man skall justera hjulen till det bättre. Detta leder både till ett minskat slitage på räls och hjul och även minskar underhållskostnader.
Det ger en faktiskt data på lyftanordnings kvarvarande livslängdsberäkning efter att ha kontrollerat traversens skick.
För att planera in en konditionsanalys kollar man vad tillverkaren har beräknat kranens livslängd till. En travers har generellt en teoretisk livslängd på 20 år. Konditionsanalys är ett skallkrav enligt AFS2006:6 och utförs enligt ISO12482: 2014.
Att utföra en CRS ger dig som kran ägare full status på din lyftanordning och med livslängdberäkning. En CRS-analys uppfyller skallkraven på konditionsanalyskontroll enligt AFS 2006:6. Det ger kran ägaren en god kännedom om lyftanordningens kvarvarande livslängd och rekommendationer för att säkerställa fortsatt användning. Den användbara information ger ägaren i god tid möjlighet att kunna planera, budgetera och ta rätt investeringsbeslut för framtiden.
En modernisering/ombyggnation kan vara ett alternativ för att förbättra och förnya sin kranhantering eller för att förlänga en krans livslängd. En modernisering kommer ofta efter en konditionsanalys.
Istället för att investera i en helt ny lyftinrättning kan ingenjörer bygga om och modernisera traversen. Ett exempel; Efter en konditionsanalys visar det att traversens lyftmaskineriär förbrukat och det är endast den utrustning som behövs bytas ut och därefter har traversens har fått en ökad livslängd.
Våra kunder strävar alltid efter att kunna öka sin produktionskapacitet genom att ta bort eventuella uppkomna flaskhalsar. Som ett resultat kräver de även en ökad prestanda på kranarna.
Konecranes moderniseringsteam erbjuder tjänster och produkter som kan betydligt öka en traverskrans tillförlitlighet och prestanda genom att kombinera teknologisk expertis och med moderna krankomponenter, oavsett ursprunglig tillverkare. Konecranes modernisering vill ge er en förbättrad kransäkerhet, tillförlitlighet och tillgänglighet.
DWP (design working period) är lyftanordningens beräknade konstruktiva livslängd.
När en lyftanordning har passerat dess DWP-tid kan denna eventuellt förlängas med hjälp av en konditionsanalys och efterföljande åtgärder. DWP fastställs automatiskt i en övervakningsenhet eller manuellt genom journalförd drift. Att hålla reda på DWP är ett krav enligt AFS 2006:6 och är en grundförutsättning för att säkerhetsälla att en lyftanordning är säker att använda.